tiftas i standardvillkor skulle det finnas utrymme att kringgå kravet på ömsesidigöverenskommelse genom att diskret införa förbehållsklausul i standardavtal. Kravet påömsesidighet anser jag, som ovan nämnt, är viktigt för att det skydd som ägarförbehållinstitutetavser att ge säljaren ska fungera i praktiken. Vet inte köparen att begränsningar i förfogandeöver egendomen är att beakta finns stor risk för att förbehållet inte står sig när det blir aktuelltatt realisera säkerheten.31Se Helander, Kreditsäkerhet i lös egendom, s. 627.19För att genom ägarförbehållsinstitutet uppnå sakrättsligt skydd vid kreditförsäljning krävs inteatt någon speciell terminologi används. Det är den underliggande rättshandlingens reellainnebörd som avgör om ett kreditköp ligger för handen samt om ett ägarförbehåll uppställts. Ettägarförbehåll kan således benämnas med annan terminologi än den jag valt att använda mig avi detta arbete.32NJA 1975 s. 222: Säljaren sålde en bil på kredit med förbehåll om rätt att återta bilen omköpeskillingen inte erlades enligt överenskommelse. När köparen, innan denne betalatköpeskillingen, vidareförsålde bilen till tredje man uppstod fråga om förbehålletssakrättsliga verkan. HD konstaterade att ett förbehåll om rätt att återta bilen har till syfteatt skydda säljaren vid utebliven betalning, precis som ett äganderättsförbehåll. Ett sådantförbehåll anses av detta skäl ha samma sakrättsliga verkan som ett äganderättsförbehåll.Säljaren hade rätt till bilen framför tredje man som inte iakttagit sådan aktsamhet att hanbefanns vara i god tro beträffande köparens rätt att sälja bilen.Oavsett val av terminologi är det viktigt att parterna är tydliga med att det som avses är att varangår tillbaka till säljaren om köpeskillingen inte erläggs enligt överenskommelse, eller attäganderätten kvarstår hos säljaren fram till att betalning erlagts.33

man lawUnd�n, �sten, Svensk sakrätt i lös egendom, Faksimilupplaga, Norstedts Juridik, Stockholm,1995 [cit. Und�n, Svensk sakrätt i lös egendom.Offentligt tryckFörslag till lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, lag omavbetalningsköp m.m., Stockholm 1914.Prop. 1953:3 Förslag till lag angående ändring i lagen den 11 juni 1915 (nr. 219) omavbetalningsköp m.m.Prop. 1966:24 Förslag till lag om vad som är fast egendom.SOU 1950:42 Förslag till ändrad lagstiftning om avbetalningsköp.SOU 1975:63 Konsumentkreditlag m.m.83SOU 1988:63 Kommission och dylikt.SOU 2015:18 Lösöreköp och registerpant.RättsfallNJA 1899 s. 487NJA 1918 s. 441NJA 1923 s. 602NJA 1923 s. 755NJA 1932 s. 103NJA 1932 s. 292NJA 1934 s. 234NJA 1935 s. 416NJA 1941 s. 711 INJA 1941 s. 711 IINJA 1942 s. 195NJA 1944 s. 184NJA 1955 s. 1NJA 1959 s. 590NJA 1960 s. 9NJA 1960 s. 221NJA 1966 s. 350NJA 1971 s. 288NJA 1974 s. 660NJA 1975 s. 198NJA 1975 s. 222NJA 1976 s. 251NJA 1978 s. 593NJA 1980 s. 219NJA 2009 s. 500NJA 2014 s. 935RH 1986:63SvJT 1966 rf s. 76Svea hovrättsdom 16/2 1981, T 250/8084FörfattningarLagen (1915:219) om avbetalningsköpLagen (1966:453) om vad som är fast egendomJordabalk (1970:994)Lag (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.Köplag (1990:931)85

iljeklausulen. HD kom fram till att så var fallet. Om det ansågs tillräckligttydligt med en hänvisning för att en skiljeklausul skulle anses inkorporerad i parternasavtal bör detsamma gälla för en förbehållsklausul. Eftersom en skiljeklausuler innebäratt parterna frånsäger sin rätt till domstolsprövning, och därmed särskildarättssäkerhetshänsyn gör sig gällande, skulle det vara märkligt om högre krav förinkorporerande ställdes på förbehållsklausuler.76 Skiljeklausuler är dessutom i likhetmed förbehållsklausuler vanligt förekommande i standardavtal, parterna kan nära nogförvänta sig att bägge klausulerna finns med i ett hänvisat standardavtal.77För det andra finns ett annat prejudikat, NJA 1971 s. 288, som tyder på attförbehållsklausuler till och med kan avtalas konkludent.78 Om kraven på uttrycklighetoch klarhet ansågs uppfyllda genom ett konkludent förbehåll, bör kraven vara uppfylldaäven vid hänvisning till standardavtal. I NJA 1975 s. 222 tillerkändes ett förbehållsakrättslig giltighet, där varan skulle falla tillbaka till säljaren om inte köparenbetalade köpeskillingen på utsatt tid. Formuleringen i det fallet kan inte sägas varasärskilt klar och tydlig. Det skulle vara anmärkningsvärt om en hänvisning till ettstandardavtals standardiserade klausul inte skulle uppfylla kraven på tydlighet, när enskrivning av det här slaget som är betydligt mer oklar ansetts göra det. Dessutom äråtertagandeförbehåll så pass vanligt förekommande i standardavtal att köparen i ochmed hänvisningen nära nog kan förvänta sig att standardavtalet innehåller en75Persson, s. 436 och Helander, s. 627. Noteras bör att Persson uttrycker sin åsikt i anslutning tillnär hon, som jag uppfattar det, diskuterar obligationsrättsliga frågor. Helander talar å sin sida ur ettsakrättsligt perspektiv.76 Jfr Lehrberg, s. 97.77 Se not 78 nedan.78 Se Håstad, s. 185. Jfr dock Helander, s. 627 och 634 och

JA 1971 s. 288, där ett muntligt återtagandeförbehåll ansågssakrättsligt giltigt. I KkrL 14 finns ett krav på att näringsidkaren ska nedteckna avtalet i enhandling, men något motsvarande krav finns inte i AvbetL för att förbehållet ska vara giltigt. Jfräven Helander på s. 627 som menar att särskilt höga krav på bevisningen bör ställas upp vidmuntliga förbehåll.81 Heuman, s. 225 och Ekelöf m. fl., s. 110.82 Se bland annat Alm�n Eklund i anslutning till 28 (s. 403 ff.), Schmidt, s. 160 ff., Adlercreutz,s. 1 ff., och Hessler, s. 178 ff.21utformad som ett förbehåll om äganderätt för att vara giltig mot tredje man.83 Ettförbehåll där säljaren endast förbehållit sig rätten att häva köpet eller en rätt att återtavaran skulle i sådana fall endast vara obligationsrättsligt giltigt. Diskussionen somförvisso är intressant, även om den är färgad av begreppsjurisprudens, har blivit obsolettill följd av principiella uttalanden i NJA 1975 s. 222 och NJA 2019 s. 195 medinnebörden att vilken term parterna väljer att använda inte har någon betydelse för densakrättsliga giltigheten av förbehållet.I NJA 1975 s. 222 hade A sålt en bil på kredit till köparen B. I köpehandlingen hadeA låtit ta in en bestämmelse om att bilen skulle falla tillbaka till [A om B intebetalade på utsatt tid. Innan B slutbetalt bilen sålde han bilen vidare till C. HD att taställning till om A kunde göra förbehållet gällande mot C. HD gjorde i målet ettprincipiellt uttalande att förbehåll om återtaganderätt skulle anses ha samma verkan mottredje man som ett äganderättsförbehåll. A hade därför rätt att återta bilen.Några slutsatser kan dras utifrån fallet. För det första får det anses stå klart attåtertagandeförbehåll har samma verkan mot tredje man som äganderättsförbehåll. Omdetta råder det bred konsensus inom den juridiska litteraturen.84 För det andra framstårdet som att det inte ställs

en något motsvarande krav finns inte i AvbetL för att förbehållet ska vara giltigt. Jfräven Helander på s. 627 som menar att särskilt höga krav på bevisningen bör ställas upp vidmuntliga förbehåll.81 Heuman, s. 225 och Ekelöf m. fl., s. 110.82 Se bland annat Alm�n Eklund i anslutning till 28 (s. 403 ff.), Schmidt, s. 160 ff., Adlercreutz,s. 1 ff., och Hessler, s. 178 ff.21utformad som ett förbehåll om äganderätt för att vara giltig mot tredje man.83 Ettförbehåll där säljaren endast förbehållit sig rätten att häva köpet eller en rätt att återtavaran skulle i sådana fall endast vara obligationsrättsligt giltigt. Diskussionen somförvisso är intressant, även om den är färgad av begreppsjurisprudens, har blivit obsolettill följd av principiella uttalanden i NJA 1975 s. 222 och NJA 2019 s. 195 medinnebörden att vilken term parterna väljer att använda inte har någon betydelse för densakrättsliga giltigheten av förbehållet.I NJA 1975 s. 222 hade A sålt en bil på kredit till köparen B. I köpehandlingen hadeA låtit ta in en bestämmelse om att bilen skulle falla tillbaka till [A om B intebetalade på utsatt tid. Innan B slutbetalt bilen sålde han bilen vidare till C. HD att taställning till om A kunde göra förbehållet gällande mot C. HD gjorde i målet ettprincipiellt uttalande att förbehåll om återtaganderätt skulle anses ha samma verkan mottredje man som ett äganderättsförbehåll. A hade därför rätt att återta bilen.Några slutsatser kan dras utifrån fallet. För det första får det anses stå klart attåtertagandeförbehåll har samma verkan mot tredje man som äganderättsförbehåll. Omdetta råder det bred konsensus inom den juridiska litteraturen.84 För det andra framstårdet som att det inte ställs särskilt höga krav på tydlighet avseende formuleringen för attett förbehåll ska tillerkännas sakrättslig verkan. Formuleringen falla tillbaka till är intehelt ty

dje man som ett äganderättsförbehåll. A hade därför rätt att återta bilen.Några slutsatser kan dras utifrån fallet. För det första får det anses stå klart attåtertagandeförbehåll har samma verkan mot tredje man som äganderättsförbehåll. Omdetta råder det bred konsensus inom den juridiska litteraturen.84 För det andra framstårdet som att det inte ställs särskilt höga krav på tydlighet avseende formuleringen för attett förbehåll ska tillerkännas sakrättslig verkan. Formuleringen falla tillbaka till är intehelt tydlig även om innebörden kan anses vara densamma som att återta. Att till synesvaga formuleringar accepteras är dock till fördel för användarvänligheten avförbehållsklausuler, samtidigt som svårigheterna för tredje man att förstå innebörden avklausulen inte framstår som alltför stora. Det viktiga måste vara att innebörden säljarens rätt att återta varan vid betalningsdröjsmål framgår av klausulen.I NJA 1975 s. 222 tog HD inte uttryckligen ställning till om även hävningsförbehållska ha samma verkan som återtagandeförbehåll och äganderättsförbehåll. Det harifrågasatts om rättsfallet även kan läggas till grund för att förbehåll om hävningsrättvara giltiga i förhållande till tredje man.85 I och med HD:s uttalande i NJA 2019 s. 195p. 7 att förbehållsklausuler har samma sakrättsliga och obligationsrättsliga verkanoavsett benämning borde terminologins betydelse för förbehållsklausulens sakrättsliga83Se Helander, s. 618 ff. med hänvisningar samt anförda arbeten i not 81 för en sammanfattning avdiskussionen.84 Se Helander, s. 162, Rodhe, s. 185, Håstad, s. 183 f., Adlercreutz Pfannenstill, s. 58,Zackariasson, s. 280 f. och Millqvist, s. 113. Se även SOU 1988:63, s. 66.85 Persson, s. 423. Jfr Håstad på s. 183 som tycks ha läst in att HD i NJA 1975 s. 222 även godtagitatt hävningsförbehåll kan ha sakrättslig verkan.22giltighet vara avgjord.

�rden säljarens rätt att återta varan vid betalningsdröjsmål framgår av klausulen.I NJA 1975 s. 222 tog HD inte uttryckligen ställning till om även hävningsförbehållska ha samma verkan som återtagandeförbehåll och äganderättsförbehåll. Det harifrågasatts om rättsfallet även kan läggas till grund för att förbehåll om hävningsrättvara giltiga i förhållande till tredje man.85 I och med HD:s uttalande i NJA 2019 s. 195p. 7 att förbehållsklausuler har samma sakrättsliga och obligationsrättsliga verkanoavsett benämning borde terminologins betydelse för förbehållsklausulens sakrättsliga83Se Helander, s. 618 ff. med hänvisningar samt anförda arbeten i not 81 för en sammanfattning avdiskussionen.84 Se Helander, s. 162, Rodhe, s. 185, Håstad, s. 183 f., Adlercreutz Pfannenstill, s. 58,Zackariasson, s. 280 f. och Millqvist, s. 113. Se även SOU 1988:63, s. 66.85 Persson, s. 423. Jfr Håstad på s. 183 som tycks ha läst in att HD i NJA 1975 s. 222 även godtagitatt hävningsförbehåll kan ha sakrättslig verkan.22giltighet vara avgjord. Därmed ska troligtvis även hävningsförbehåll äga sakrättsliggiltighet om förutsättningarna för ett giltigt förbehåll i övrigt är uppfyllda.863.4 Tidpunkten för återtagandeförbehållets uppställande87�ven om lagstiftning saknas angående tidpunkten för när ett återtagandeförbehåll ska haställts upp för att vara sakrättsligt giltigt, har åsikten i doktrin sedan länge varit attförbehållet som huvudregel måste ställas upp innan köparen fått varan i sin besittning.88HD gav uttryck för samma åsikt i NJA 2019 s. 195 p. 7.Det går emellertid inte att utan reservation säga att återtagandeförbehålletssakrättsliga giltighet är avhängigt att det ställts upp under tiden säljaren är i besittningav varan. Avgörande är snarare att varan som ska skyddas genom förbehållet, vidtidpunkten när förbehållet ställs upp, ska vara oåtkomlig för k�

alstolkning, JT 201920 s. 454463 (cit: Wahlström)Zackariasson, L, Borgenärsskydd och specialitet, Iustus 2012 (cit: Zackariasson)InternetkällorFriberg, S, Brottsbalken (1962:700) 10 kap. 4 , Karnov, kommentaren senastuppdaterad 2020-01-01. http://www.pro.karnov-group.se (läst: 2020-05-07)Schytzer, J, Wadell, O, (Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomisktperspektiv,https://svjt.se/content/konkursgaldenarens-avtal-utifran-ett-foretagsekonomiskt-perspektivftn1 (preprint till SvJT 2020-05-04)88RättsfallNJA 1908 s. 449NJA 1917 s. 154NJA 1918 s. 441NJA 1923 s. 80NJA 1932 s. 103NJA 1932 s. 292 (Krupps äganderättsförbehåll)NJA 1932 s. 564NJA 1932 s. 577NJA 1934 s. 234NJA 1935 s. 152NJA 1938 s. 80NJA 1941 s. 711 INJA 1942 s. 195NJA 1958 s. 577NJA 1959 s. 590NJA 1960 s. 9NJA 1960 s. 221 (Asfaltsbolagets dörrar)NJA 1965 s. 244NJA 1966 s. 350NJA 1969 s. 285NJA 1971 s. 288NJA 1974 s. 660 (Industriportarna)NJA 1975 s. 198NJA 1975 s. 222NJA 1976 s. 13489NJA 1976 s. 251NJA 1978 s. 593 (Det tyska äganderättsförbehållet)NJA 1980 s. 46NJA 1980 s. 219NJA 1989 s. 304NJA 1992 s. 414NJA 1993 s. 764NJA 1994 s. 506NJA 1995 s. 367 IINJA 2004 s. 534NJA 2006 s. 45NJA 2009 s. 79NJA 2009 s. 500 (Saras pengar)NJA 2012 s. 419NJA 2014 s. 960 (Det Andra Bolaget)NJA 2015 s. 741 (Partneravtalet)NJA 2019 s. 195 (Husbilarna)NJA 2019 s. 638 II (Connecta)90